Tagg

Tjejmilen

Löpning

Lopp nr 28 av 37, Tjejmilen

Tjejmilen, festernas fest för oss som gillar lopp! Jag hade verkligen sett fram emot loppet, ingen loppångest alls bara längtan. Jag sprang Tjejmilen för första gången förra året och hade på ett år helt förträngt att loppet faktiskt hade några mindre sugande backar och dessa påverkade mig mer än vanligt idag.

Jag gick ut hårt och höll ett bra tempo de första 6 km. Det kändes lätt och därför valde jag den strategin, sen var det lite häftigt att springa ihop med två löpare jag anser vara mycket snabbare än jag, Frida Michold och Mikaela Kemppi. Jag har “råd” att chansa på millopp för även om orken tar slut tar jag mig i mål utan att få en alltför tråkig upplevelse.

Efter 7 km blev benen tunga (ofta känner jag att det snarare andningen som påverkar tempot på asfaltslopp) och jag fick sänka tempot något. Tänkte att jag kanske kunde ha lite spurt kvar till sista km, men den sista uppförslöpningen (se bild nedan) kändes tuff och någon spurt blev det inte. Jag kunde inte ge mer och så är det med det. Ett mycket bra träningspass!

Jag sprang in på 39:13 och en 19:e plats.Skenet bedrar, jag må se glad ut men verkligheten visar sig på nästa bild.

 



Löpning

Tjejmilen 2016

Tjejmilen kommer jag att minnas som loppet utan “känningar”, loppet då säte, baksida lår, knä och fotleder var starka och inte störde under ett lopp och inte heller efteråt. Under den här tiden förra året var jag ofta hos en sjukgymnast som med plågsam massage och tips med hemmaövningar hjälpte mig på vägen. Jag lärde mig hur mina krämpor hänger ihop och om jag inte stärker/blir mer rörlig så kommer problemen att sprida sig till andra delar. Det senaste 9 månaderna har jag gått regelbundet till Andreas på Naprapatakuten som genomfört triggerpunktsbehandlingar och genom mobiliseringar ökat rörligheten i mina leder. Igår när jag sprang Tjejmilen kände jag inte av något av mina problem!

Vi kom till nummerlappsutdelningen 2 timmar innan, det visade sig att många tänkt samma sak och köerna var långa. Det blev tyvärr lite stressigt att gå igenom Expot då jag skulle vara på plats i Nutrilett-tältet innan starten. Det var en bra bit att gå till Gärdet och de bidrog till att jag var ordentligt uppvärmd inför starten. Jag gissade på att ca 30 tjejer skulle vara snabbare än mig så jag ställde mig relativt långt fram.

Det visade sig att jag hade gjort en bra avvägning för det var aldrig trångt vid starten. Första km gick snabbt och jag såg de snabbaste tjejerna och tidtagningen ganska länge. Vid 2 km hittade jag mitt tempo på ca 3:50 vilket jag misstänkte att jag inte skulle kunna hålla hela vägen eftersom det skulle komma några mindre backar. Jag hade en bra känsla under loppet och sprang om en del tjejer på vägen och blev omsprungen så det hände något hela tiden. Däremot saknade jag publiken på banan, trodde inte att det skulle vara så folktomt stora delarab loppet.

Vid 6-7 km gick det lätt uppför och jag tappade fart, fast att det kom en lång nedförsbacke efteråt fick jag svårt att öka farten så jag blev påmind om att träna nedförslöpning mer. När det var 1 km kvar gick det lätt uppför igen och även om det var jobbigt ökade jag farten och “spurtade” in i mål med en fart på 3:30. Ett tecken på att jag hade kunnat springa snabbare innan den sista backen för det ska ju inte gå att gasa i en backe och öka farten därefter. Sluttiden blev 39:31 och jag börjar inse att det inte bara är tur att jag lyckas springa milen under 40 min.

IMG_8340

 

IMG_8357

Jag försökte se mig omkring under loppet, mycket vacker bana.



Okategorierat

Tjejmilen, träffa mig i Nutrilett-tältet

Idag springer jag Tjejmilen med 28 000 andra kvinnor. Det är första gången jag springer loppet och jag är förväntansfull. De senaste två veckorna har jag inte kunnat träna så som jag velat eftersom jag känt mig lite krasslig (eller snarare på väg att bli sjuk) och nu längtar jag efter att få bli trött!

Förutom att jag ska springa kommer jag även att finnas på plats på Gärdet i Nutrilett-tältet. Kom gärna förbi och säg hej om du är på plats!Nurtilett Elmina 02 0516-549



Löpning

En månad kvar till Berlin Marathon

Jag har inte varit helt frisk de senaste dagarna och fått avstå från två löpartävlingar, lite trist men det är ju inte konstigt att man blir sjuk i samband med terminsstart. När man inte kan träna fullt ut kan man ju alltid planera löpträningen och kommande lopp för första delen av hösten då det ju kryllar av dem. Just idag är det exakt en månad kvar till Berlin Marathon och de kommande två veckorna känns viktiga inför loppet. Det är nu jag vill hinna med två långpass, ett på ca 35 km på söndag och ytterligare ett, men inte lika långt veckan därpå.

Jag har 3-4 lopp jag ska hinna med innan det är dags, Tjejmilen den 3/9, Sofialoppet (5 km) den 8/9, ev DM 10 000 m den 15/9 och Topploppet den 17/9. Jag blir glad bara jag tänker på loppen, längtar att få ta ut mig (även om jag inte kan förstå den längtan under ett lopp).

Nurtilett Elmina 02 0516-569