Alla inlägg av

Elmina Saksi

Event Löpning

3 bonuslopp, Pannlampa, trappor och ljus

Efter att jag klarat målet lika många lopp som min ålder valde jag att ändå fortsätta springa de lopp som passade. Igår sprang jag med 40:e lopp för i år och jag är ganska övertygad om att det också var mitt sista lopp. De tre sista bonusloppen skiljer sig rätt mycket åt både gällande miljö, underlag och svårighetsgrad.

Det första lopp jag sprang efter Frankfurt Marathon var ett reflexlopp. 5 km kl 21:00 en fredagskväll, den tiden är jag sällan uppbokad så det trevliga arrangemanget av Sweden Runners passade mig perfekt. Jag sprang utan klocka men tror att det tog mig ungefär 25 min att springa den ganska tuffa banan (2 varv på en 2,5 km lång bana). Konkurrensen var inte speciellt stor så jag vann.

Lopp nr 39 var Trapploppet. 116 trappsteg i Arbetets Museum. En av familjehöjdpunkterna i vår familj då alla, även 4-åringen kan vara med. Jag sprang 2 sekunder långsammare mot i fjol men var lika slut. Mjölksyran sprutade och jag var helt mör i benen resten av kvällen. Att en dryg minut kan vara så jobbig. Mannen vann över mig med 2 sekunder (igen) och han var löjligt nöjd.

Igår sprang/gick jag årets sista lopp, Ljusruset. 5 km genom staden och genom utställningen Norrköping Light Festival. Det var 1400 anmälda och därmed väldigt trångt. Starten gick 4 min innan avsatt tid så vi fick starta långt bak, bakom många som tänkt gå. Då är det inte helt lätt att sig fram med joggingvagn. Men Ljusruset är ändå ett trevligt och stämningsfullt arrangemang som jag gärna springer igen. Även då det inte är lopp, fram till tjugondag Knut kan man titta på ljusinstallationerna. Perfekt till tidiga morgonrundor!

 



Event

Hemmaträningspass med Abilica-redskap

Igår var jag i Stockholm för ett träningspass lett av Mårten och Malin Nylén. Det var Abilica och Spaltpr som bjudit in oss till ett “hemmaträningspass”. Abilica har en mängd bra träningsredskap för hemmaträningen och jag använder mig ofta av deras FoamrollerPowerband, SoftStep och träningsmatta. Vi höll till i en fin sekelskiftesvåning istället för ett gym, för att få hemmaträningskänslan.

Efter en uppvärmning väntade cirkelträning med Abilicas redskap. Fartfyllda övningar som anpassades så att även min 7 åring kunde vara med. Vi körde ca 12 övningar i 2 varv, pulshöjande övningar varvades med styrka, precis i min smak!

Träningspasset avslutades med en lekfull övningar man fick dra en färgglad lapp med en övning ur en korg. Det kommer vi att ta efter till vår hemmaträning. Om man vill ha mer kontroll över övningarna kan man kategorisera dem så att alla röda lappar t ex blir pulshöjare, alla gula lappar coreövningar, gröna lappar ben osv.

Nedan följer foton från träningsmorgonen tagna av duktiga Felicia Masalla Eriksson, Studio Emma Svensson




Vi fick med oss en god frukost och en present från Abilica.

Mårten och Malin Nylén lyckades verkligen förmedla träningsglädje och jag var på ett strålande humör resten av dagen!



Löpning

Årets bästa lopp

Då var det en vecka sedan jag klarade mitt mål, 37 lopp på ett år. Jag fick frågan vilket av loppen som är mitt favoritlopp och  jag har funderat ut några vinnare.

Årets mysigaste lopp: Winterrun (det är något speciellt med att springa i mörkret med facklor runt omkring)

Årets peppigaste lopp: VårRuset. Tack vare träningarna vi hade inför vårruset så började peppen redan långt innan, det är roligt att springa på hemmaplan och få höra sitt namn!

Årets bästa väderlopp: I år har det nog varit rätt bra löparväder på de flesta tävlingar, men jag måste nog säga GöteborgsVarvet för att det inte blev så varmt som väderprognosen förutspått. Temperaturen sjönk med 10 grader på de 1h 25 min jag sprang.

Årets snabbaste lopp på landsväg: RajaRun i Torneå Finland, 10 km utan några backar eller skarpa svängar.

Årets bästa pris (av de lopp som tog mig till prispallen): Gesunda Mountain Challenge, roligt att få cash.

Årets roligaste lopp: Sthlm 10, jag agerade modell under loppet och sprang inte snabbt utan så glädjefyllt och snyggt som möjligt förutom mellan km 3-4 (då jag sprutade och vann ett spurtpris). Andra deltagare trodde nog att jag var riktigt knäpp.

Årets vackraste bana: svårt att säga om det var Salomon 27 k eller Vemdalen Fjällmaraton, miljön skiljde sig och åt de var vackra på olika sätt. Jag gillade även i Kraftprovet i Trollhättan, det är något speciellt att springa nära vatten.

Årets tuffaste bana: Kolmården Vertical, när starten är så brant att man måste gå…

Årets “skönt att det tog slut” lopp: Kolmårdstrailen, 21 km terräng. Det gick så långsamt. Ett annat lopp som var tufft var Norrköpings Stadslopp. Men det berodde på att jag sprang med ett däck runt armen.

Årets överraskning: Katrineholms Stadslopp, trevlig tävling där jag lyckades överraska mig själv och springa snabbt, likaså Landsjön runt 12,5 km i 3:48 tempo. Två lopp där jag kände mig otroligt stark.

Årets stolthet: Frankfurt Marathon, att ha krafter kvar till slutet och att persa med över 5 min.

Årets synd att jag inte kan springa lopp: VikboVändan vårt egna matmarathon på Vikbolandet.

 

 

 

 



Löpning

Höstmilen 2017

Höstens tuffaste lopp är helt klart Höstmilen. Första 6 km består av en böljande “lättlöpt” grusväg. Därefter börjar loppet på riktigt och efter en brant backe väntar drygt 4 km i skogen. Det är ett vackert lopp med mycket sjöutsikt om man har orken att se sig omkring.

I år var det fjärde gången jag sprang loppet (på raken) och mitt mål var som alltid att springa bättre än föregående år. Förra året sprang jag mitt snabbaste (43:28) men då hade jag kramp i magen sista 2 km. I dag försökte jag glömma min senaste erfarenhet och fokuserade istället på att komma på prispallen då det egentligen bara fanns en riktigt bra kvinnlig löpare, Ida-Maria Niklasson. Jag fick skjuts av henne till starten och tillsammans värmde vi upp ordentligt vilket verkligen behövdes. Jag frös mycket vilket man inte kan tro på bilderna då jag är sommarklädd.

Jag förstod rätt snabbt att jag skulle få tufft att persa, planen var 3:50 tempo första 6 km men det orkade jag inte riktigt. Tempot blev istället 3:55. Att jag inte tränat någon backlöpning på en månad började gnaga i huvudet på mig och jag inbillade mig (?) att backarna var jobbigare än vanligt. Eller så hade jag helt enkelt glömt hur jobbigt det var.

Jag tog illa fall ut mig (mitt kvitto på det är att jag inte har någon spurt kvar i slutet) och sprang in 14 sek långsammare än i fjol. Men placeringen var bättre eftersom jag kom 2:a i år (förra året 3:a). Nu har jag sprunget 36 tävlingar i år och den sista viktiga tävlingen är nästa söndag, Frankfurt Marathon. Det blir en lugn vecka på träningsfronten fram tills dess, välbehövligt.

Vänner och ibland “konkurrenter”. Frida gör mig helt klart till en bättre och snabbare löpare. Fotograf Mikael Grip/springlfa



Löpning Tips

Alpro och WWF:s satsning för skogen


För ett tag sedan fick jag ett mail från Alpro som väckte mitt intresse. De undrade om jag som ofta vistades i skogen kunde ställa upp och sprida kunskap om WWF:s skogsarbete? Skogen spelar en betydande roll för klimatet och påverkar livet för oss alla, men tyvärr utsätts skogarna i tex Östafrika för illegal och ohållbar skövling för virke och träkolproduktion samt exploatering för att odla grödor. Stora delar av skogen riskerar att försvinna, och med den även den biologiska mångfalden i området.

Som tack för hjälpen att jag sprider kunskap om WWF:s arbete donerar Alpro pengar. Det är en anledning till att jag taggar mina skogsturer med #alprowwf. Du behöver inte springa för att visa ditt engagemang, det räcker att du på något sätt vistas i skogen.



Event

LöparLördagDeluxe på Villa Fridhem

I går arrangerade Oya och jag LöparLördagDeluxe för tredje gången. Den här gången höll vi till på Villa Fridhem strax norr om Norrköping. Vi startade dagen med en välkomstdrink från Bloomy Drinks och energi från Clif Bar.

Det första passet bestod av löpskolning och löpteknikstips, vi riktade bl a med låtsaspistoler, föll framåt och körde “Ravelli”. Därefter var det dags för ny energipåfyllning från Vitamin Well+ och Clif Bar igenEfter fikapausen värmde vi upp ordentligt med både lugn jogg, rörlighet och parövningar, innan intervallerna krävs det att man är ordentligt uppvärmd. Vi körde både back- och korta/flacka intervaller och gick även igenom syfte och tekniktips.Till lunch blev det en Rekokyckling från Stora Tomtebo Gård med ratatouille, trädgårdssallad och potatis. Jättegott och perfekt mättande.

Efter en ganska kort lunchpaus (det var mycket vi ville hinna med) delade vi in gruppen i två delar, den ena halvan körde en rölighetsworkshop med mig där vi gick igenom vanliga idrottsskador och vad vi kan göra för att minska risken för att drabbas av dem. Vi “scannade” igenom kroppen för att öka medvetandet om ev. svagheter/stelheter. Jag visade dem olika stretchövningar men även några plågsamma fotstyrkeövningar.

Vi fokuserade på fyra områden som jag anser vara extra viktiga för löpare. Rörlighet/styrka i vader för att en normalrörlighet och styrka där bidrar till att minska risken för hälsporre/hälseneinflammation.  Det andra området vi la extra uppmärksamhet på vara rörlighet i bröstryggen och höftböjare för om man är stel/kort i de här områdena kan hållningen påverkas och därmed påverka löptekniken. Ett sista område var sätet och det iliotibiala bandet, en normal rörlighet minskar risken för löparknä och det är inte alltid lätt att hitta bra stretchövningar som verkligen tar.

Efter detta pass fick deltagarna välja om de ville springa 3 eller 6 km och det blev en härlig skogslinga runt hotellet då det fanns tid att ställa frågor och rensa huvudet.Efter löpningen blev det fika igen, den här gången en annan dryck från Bloomy och bars från Barebells. De som haft rörlighetsworksopen efter lunch fick nu istället köra löpstyrka ute och avsluta med gissa minuten tävlingen där den som gissade närmast vann ett Flipbelt från SignSupplySport.

Vi avslutade dagen med att avslöja ytterligare två vinnare, det var ingen lätt uppgift att utse dagens glädjespridare (som vann afternoon tea för två personer på Villa Fridhem) och den som taggat den bästa bilden på Instagram (personen vann ett träningsband från Abilica).

Dessutom sponsrade Pierre Robert med ett underklädsset som vi kommer att lotta ut bland alla som svarar på en kort utvärdering om dagen.

I goodiebagen fanns mycket fint, bl a tidning från Hälsa & Fitness, D-vitamin från helhetshälsa, Smell Well, lyxig fotcreme från Rosenserien och strumpor både från Gococo och Pierre Robert. Dessutom fanns det i tre av goodiebagarna ett silverkuvert med jättefina priser från Villa Fridhem, bl a julbord, övernattning inkl middag.Vi är jättenöjda med att vara på Villa Fridhem och har redan nu börjat planeringen för nästa event där. Inom kort återkommer vi med ett datum, troligtvis i april.

En riktigt härlig dag, vi är så glada att få arrangera LöparLördagDeluxe!

 



Övningar

Löpstyrka i 2 videofilmer

Jag gillar att köra löpstyrka med kroppen (och en box/bänk/stabil stol) som redskap, här kommer två filmer där jag delar med mig av några favoriter. Vanligtvis kör jag 45 sek arbete och 15 sek vila, varje övning kör jag 2-3 gånger beroende på hur mycket tid jag har. Jag kör ofta barfota för att stärka fötterna.

 



Kost Löpning

Taku Taku och Topploppet

Igår var jag i Stockholm över dagen för ett långpass med fartökningar. Passet började med en jogg på 3 km från tågstationen till Hagaparken. Efter att jag hämtat upp två nummerlappar värmde jag upp 1 km innan jag sprang Topploppet 10 km. Det gick helt ok och jag sprang precis under 40 min på den kuperade, två varvsbanan. Jag tror nog att faktumet att jag inte skulle vara klar med min tävlingsdag efter målgång påverkade min vilja till att försöka hänga på Frida som sprang om mig efter halva loppet. Jag kom på 3:e plats och i år hann jag vara med vid prisutdelningen innan det var dags att springa nästa lopp på bara 5 km. Det kändes faktiskt som bara 5 km eftersom jag ju sprungit exakt samma bana två gånger innan. Benen var riktigt tunga vid det andra loppet men jag lyckades ändå hålla nästan samma tempo som vid föregående lopp. Den är gången orkade jag springa om andra dam och fick återigen äran att gå upp på prispallen. Men träningsdagen var inte klar där, utan nu hade jag ca 4 km nedjogg till min syster och en välbehövlig dusch för nästa händelse krävde människokläder. Vi åkte till Söder och Mariatorget där Paradiset och restaurang Taku Taku låg. Sveriges första veganska fast food-kedja (finns även i Sickla köpcentrum och på Östermalm). Taku-Taku erbjuder slow cooked fast food med enbart vegansk råvaror, något som jag var väldigt nyfiken på då jag själv har svårt att komma på spännande veganska recept. Bakom koncept, recept och upplägg står  den kände kocken Sebastian Schauermann som utvecklade sitt veganska koncept på festivaler runt om i Sverige förra sommaren. Sebastian berättade att majoriteten av gästerna är ickeveganer som precis som jag är nyfikna på vad vegansk snabbmat innebär.

Men att säga att Taku-Taku är snabbmat är egentligen inte hela sanningen, det går snabbt att få maten vid beställning men egentligen är den slow cooked på en restaurang (förutom de grönsaker och tillbehör som lätt kan tillbeddas på plats). De rätter vi fick smaka var riktigt goda och förutom de spännande smakerna som inspirerats från flera olika nationer fanns det även en variation i textur, jag gillar när det är olika tuggmotstånd i mat, då känns rätten mer komplett.Sötpotatispommes, grönsaker i mängder och goda smakrika såser, den picklade rödlöken är pricken över i:et!

Rätterna serveras i bowles eller ångade yum buns, mjuka tacoskal eller stora krispiga salladsblad. Alla kan fyllas med fyra olika välsmakande röror skapade utifrån råvaror som kikärtor, kål, linser, shiitake, blomkål och aubergin.

Nytt för mig var ”pulled oats”, en fyllning som här kallas bulgogi. Den påminner om kött men är ett havreprotein

Färska tortillas bakas dagligen av en bagare  Vegansk kokosglass med pannkakor och bär!

Taku Taku satsar i första hand på Mälardalen för våra kommande restauranger men har som ambition att finnas över hela landet under de kommande två åren, berättar Sebastian Schauermann, jag hoppas att Norrköping får ett eget Taku Taku, för maten var riktigt god, näringsrik, vacker att se på och prisvärd!

Gillar valmöjligheten att kombinera sin egna favorit.

 



Löpning

Lopp nr 28 av 37, Tjejmilen

Tjejmilen, festernas fest för oss som gillar lopp! Jag hade verkligen sett fram emot loppet, ingen loppångest alls bara längtan. Jag sprang Tjejmilen för första gången förra året och hade på ett år helt förträngt att loppet faktiskt hade några mindre sugande backar och dessa påverkade mig mer än vanligt idag.

Jag gick ut hårt och höll ett bra tempo de första 6 km. Det kändes lätt och därför valde jag den strategin, sen var det lite häftigt att springa ihop med två löpare jag anser vara mycket snabbare än jag, Frida Michold och Mikaela Kemppi. Jag har “råd” att chansa på millopp för även om orken tar slut tar jag mig i mål utan att få en alltför tråkig upplevelse.

Efter 7 km blev benen tunga (ofta känner jag att det snarare andningen som påverkar tempot på asfaltslopp) och jag fick sänka tempot något. Tänkte att jag kanske kunde ha lite spurt kvar till sista km, men den sista uppförslöpningen (se bild nedan) kändes tuff och någon spurt blev det inte. Jag kunde inte ge mer och så är det med det. Ett mycket bra träningspass!

Jag sprang in på 39:13 och en 19:e plats.Skenet bedrar, jag må se glad ut men verkligheten visar sig på nästa bild.

 



Löpning

Vemdalen Fjällmaraton

Igår sprang jag Vemdalen Fjällmaraton 24 km. Mitt andra fjällopp och jämfört med Salomon 27 k visste jag ungefär vad som väntade mig eftersom jag tidigare den här sommaren provsprungit större delen av banan. Jag visste att det här loppet, fast att det var 3 km kortare och inte skulle inbära lika många höjdmeter som 27 k, troligtvis skulle bil lika jobbigt. Flera delar består av  steniga partier, myr och en superbrant slalombacke. Men med inställningen, jag ska springa och “njuta” så kändes det bara roligt vid starten.2 min kvar till start! 3 plusgrader och blåsigt men solen värmde.Ca 850 startande inom 10 minuter.Efter 1 km sprang vi nästan förbi vår stuga och sedan upp mot Jaktstugan, en välbekant sträcka för oss.
Jag tyckte att dem först biten var ganska tung fast att vi hade de värsta höjdmetrarna kvar. Att sjunka ner i myr är ovant för mig och tar på krafterna. Första tredjedelen tog en timme vilket trots allt innebar den snabbaste dela för oss.

Vår fina hejarklack kunde ta liften upp för att heja på oss efter den värsta stigningen, det gick inte fort att gå uppför en svart backe och därför kändes det roligt att veta att de väntade på oss.
Det var tufft för benen att gå upp! Mums med lakrits och saltgurka.
Efter Hovdebacken sprang vi upp till Varggranstjärn, men det var en betydligt snällare stigning och utsikten däruppe var fantastisk. Sista biten in till mål! Jag var jättetrött i fötterna men inte speciellt utmattad annars, jag hade ju valt att inte ta ut mig så mycket utan springa på där det var “springvänligt” jag gick när det var för stenigt (ville inte riskera att vricka fötterna) och då det var för brant. Hurra vilket trevligt lopp. Vi sprang in på ca 3:27. Petra Månström sprang i mål ungefär samtidigt.Så roligt att ha en hejarklack på plats!

Jag längtar redan till nästa års upplaga, kanske vågar jag mig på den längre distansen på 44 km?