Topploppet 2016

Topploppet betyder mycket för mig, när jag vann det för tre år så var det bland det största i tävlingsväg som hänt mig, jag vann en träningsresa till Portugal. Drömresan. Overkligt att jag vann, men ännu mer overkligt att det inte var tuffare konkurrens. Förra året när jag sprang Topploppet igen hade jag en liten förhoppning om att återigen ha turen på min sida. Det året kom jag tvåa men det gjorde inte så mycket eftersom första priset inte var en träningsresa i den tävlingen. Igår visste jag att första priset var en träningsresa men jag visste även att jag inte kunde åka det datum som resan skulle ske. Så jag var inte lika taggad som förra året.

Jag kände att benen var ganska tunga i uppvärmningen vilket nog berodde på onsdagens DM och mitt PB där. Jag valde att lägga mig i ett “behagligt” tempo för att ha ork till de sega backarna. Vid 5 km (banan är två varv) sa min man att jag inte hade någon precis bakom och jag kunde fortsätta att ta det “lugnt”. Jag sprang in på 40:42, 45 sek långsammare än i fjol men vann ändå.

30 min senare var det dags för “nedvarvningsvarvet” på 5 km som jag också var anmäld till. Min första tanke till att jag var anmäld till båda loppen var för att jag ville avvakta och se var mitt motstånd skulle vara. Om det visade sig att jag var chanslös i 10 km:s loppet skulle jag spara mina krafter till nästa lopp och hoppas på en placering där istället. Hade jag haft en bra dag med pigga ben hade jag kunnat springa snabbare i 5 km:s loppet men istället valde jag att lyssna på kroppen och joggade med en skön känsla. Jag sprang på ca 21:30, 10 sek från en pallplacering.

Frida som numera är Stockholmsbo sprang 5 km och kom 2:a!

Hade varit underbart att åka till Portugal igen…